Enligt NUTEK kan regionförstoring komma att bli ett viktigt verktyg för att öka produktiviteten inom välfärdssektorerna. Den specialiserade sjukvårdens lokalisering är ett exempel. Tillgänglighetsförbättingar öppnar nya möjligheter inom många områden, t.ex. eftergymnasial utbildning och kultur.

Större lokala arbetsmarknader bidrar till ökad flexibilitet och dynamik på den lokala arbetsmarknaden som gynnar såväl företagare som enskild medborgare. En större lokal arbetsmarknad rymmer fler branscher och bidrar till att reducera sårbarheten vid t.ex. strukturomvandling.

Ju större den lokala arbetsmarknaden är desto bättre möjligheter för företagare att hitta rätt kompetens och desto större arbetsutbud för den enskilde medborgaren. Stora sammanhållna regioner kännetecknas generellt av en hög nivå avseende ekonomisk tillväxt, sysselsättning, etableringsgrad, lönenivå och befolkningstillväxt.

Nutek har tagit fram ett särskilt PM ”Konsekvenser för Skövde-, Borås- och Göteborgsregionen om tre lokala arbetsmarknader blev en – Ett räkneexempel för att illustrera tänkbara konsekvenser av en modernisering av Västra stambanan” som en inlaga till idéstudien.

Effekten blir en ökning av regionens bruttoregionprodukt som motsvarar omkring 22 miljarder kronor på ett år. I genomsnitt för perioden, givet att ökningen sker linjärt över tiden, innebär detta att den samlade effekten för hela tjugoårsperioden motsvarar omkring 220 miljarder kronor.

Tillväxten i regionen är beroende av goda kommunikationer och Göteborgsregionen är landets mest framträdande exportregion. Befolkningstillväxten är över genomsnittet i Västra stambanekommunerna och bostadsbyggandet förväntas fortsätta att öka.

Arbetspendlingen utmed Västra stambanekommunerna har ökat mellan åren 2003-2006, men pga. av kapacitetsproblemen på banan har antalet resenärer på tåg minskat, vilket innebär en ökad belastning på E20.

Studiens tyngdpunkt ligger på ett förslag på trafikupplägg för person-trafiken på Västra stambanan på sträckan Laxå-Göteborg samt att se till behoven för en utvecklad godstrafik. Studien resulterar i ett förslag på investeringar för att motsvara den föreslagna tågtrafikutvecklingen på Västra stambanan. Fokus har varit tidpunkten år 2020 och Västtrafiks målbild för år 2020 används.

Perioden därefter, ca 15 år framåt, har också beaktats. Bl.a. redovisas förslag på trafikupplägg med och utan en Götalandsbana i drift. För den lokala tågtrafiken har arbetet med K2020 och Västlänken i drift varit vägledande i trafikupplägget. En i studien egen bedömning över snabbtågstrafikens utveckling samt Banverkets godsprognos, dels bas-prognosen dels med hypotesen med en 50 % godsökning av järnvägs-transporterna har använts för fjärrtrafiken.

Kapacitetsförstärkning Alingsås-Göteborg är en förutsättning för ut-ökad persontrafik. Ett fyrspår mitt på sträckan ger en kapacitetsökning med ca 4 persontåg i timmen i vardera riktningen. Den samordnade regionala trafiken med ex. linjen mot Jönköping och via Örebro mot Stockholm gör det svårt att ”rucka” på tidslägena. Restiderna kan dock förbättras.

X2000-trafiken kan utvecklas och mellan Stockholm-Göteborg kan två system utvecklas; ett som fyller grundbehoven med stopp i bl.a. Katrineholm, Hallsberg, Skövde, Herrljunga och Alingsås samt ett som går Stockholm-Göteborg med stopp i princip endast i Skövde. Ett styrande moment idag med X2000-trafiken är anslutningen i Katrineholm med regionalpendeln Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Katrineholm-Norrköping-Linköping.

Här & därtågen går med timmestrafik, varannan gång via Örebro och varannan gång via Linköping. Ett nytt system med timmestrafik ”Skövdeexpressen” går Skövde-Falköping-Göteborg. Under lågtrafikperioden stannar tåget även i övriga kommunhuvudorter. Med förslagen kan restiderna förkortas på samtliga destinationer.

De investeringar som föreslås utmed banan är bl. a plattformsförlängningar, förbigångsspår, och –stationer, ombyggnad av Alingsås station, ökad hastighet till 250 km/h Hallsberg-Alingsås, ny infart till Sävenäs godsbangård och självfallet fler spår mellan Alingsås och Göteborg.

Sluttesen för Västra stambanan är att det går att öka trafiken med
50 % för 5 miljarder kronor mellan Laxå och Göteborg.

En utvecklad Västra stambana behövs i framtiden tillsammans med Götalandsbanan i ett robust järnvägstransportsystem.